Min studie syftar till att, utifrån Werner G. Jeanronds teologiska förståelse av kärlek undersöka den kärlek som kommer till uttryck i Ingmar Bergmans serien Scener ur ett äktenskap.

Uppsatsens huvudsakliga frågeställning lyder; Hur framträder kärleksbegreppet i Ingmar Bergmans serie Scener ur ett äktenskap belyst genom Werner G. Jeanronds teologi om kärlek i boken Kärlekens teologi? Utifrån denna analys undersöker uppsatsen slutligen även följande frågeställning; Hur framträder Jeanronds teologi om kärlek i boken Kärlekens teologi belyst genom Bergmans serie Scener ur ett äktenskap?

Syftet med denna uppsats är att undersöka, skildra och tolka lekens innebörder i konfirmationsundervisningen, utifrån de vuxna anordnarnas perspektiv.

Equmeniakyrkans vision är ”En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar -mig, dig och världen”1. Församlingen är en plats där människor av alla slag möts. De som aldrighört talas om vem Jesus är och de som från barnsben till vuxen ålder hört om honom. Pastorernasroll är, enligt Equmeniakyrkans teologiska grund, Kristi tjänare i församlingen med uppdragatt leda församlingen i dess strävan att fullgöra församlingens kallelse2.Med denna bakgrund bör då inte pastorerna veta vad deras gåvor är och hur dearbetar på bästa sätt för att leda församlingen?Christian A. Schwarz startade 1996 Institutet för Naturlig församlingsutveckling(NFU), Natural Church Development (NCD) som har sitt kontor i Tyskland3. NFU i Sverigestartade 2001 genom att dåvarande Svenska Baptistsamfundet introducerade det4. Idag är NFUett ekumeniskt nätverk bestående av åtta svenska samfund5. NFU är resultatet av ett omfattandeforskningsprojekt som är lett av Schwarz. Frågan i undersökningen var ”Hur gör man för attupptäcka allmängiltiga principer som gör att församlingen utvecklas?”6. I forskningsprojektetmedverkade församlingar från 32 länder genom ett frågeformulär som fylldes i av 30 medlemmarfrån varje församling vilket gav 4,2 miljoner svar att analysera. Detta resulterade i att defann åtta principer eller ’särdrag’ som är gemensamma faktorer varför församlingar i hela världenväxer7. Dessa åtta principer är 1. Utrustande ledarskap, 2. Gåvobaserad verksamhet, 3.Hängiven andlighet, 4. Funktionella strukturer, 5. Inspirerande gudstjänster, 6. Livsnära smågrupper,7. Behovsorienterad evangelisation och 8. Kärleksfulla relationer8.Det jag använder mig av i denna studie är princip 2: Gåvobaserad verksamhet och princip 8:Kärleksfulla relationer som utgår från böckerna Gåvornas 3 färger och Kärlekens 3 färger. Detta för att ta reda på hur det ser ut bland pastorskandidaterna i Equmeniakyrkan det vill sägablivande pastorer inom samfundet.

Denna kvalitativa studie avser att undersöka vilka faktorer i församlingars arbete och människors bakgrund som bidrar till kristenblivande. Sex Equmeniaförsamlingar som välkomnat många nya medlemmar på bekännelse, det vill säga medlemmar som blivit medlemmar i en församling för första gången, undersöks genom semistrukturerade intervjuer med församlingarnas föreståndare. Vilka praktiker, kvaliteter och erfarenheter bidrar enligt församlingsföreståndarna till att människor blir kristna och går med i en församling? Resultatet analyseras och diskuteras med hjälp av deprivationsteorin, praktiskt-teologiska mönster för kristenblivande och tidigare forskning. Studien pekar på att de praktiker som bidrar till kristenblivande är kontaktskapande, diakonalt arbete, undervisning om kristen tro, attraktiva gudstjänster och praktiker förbekännelse och bekräftelse av tro. Kvaliteter som verkar bidra är en välkomnande öppenhet kombinerat med tydlighet om Jesus och evangeliet. De människor som kommer till tro har ofta bakgrund med någon form av deprivation. Kristenblivandet är i flera fall en process som pågår över tid även för dem som har tydliga avgörelsetillfällen. Kontakt med kristna personer som har bjudit med till församlingarnas mötesplatser tycks i flera fall ha varit avgörande förkristenblivandet.

Populärkultur uppstår inte i ett vakuum. Det är inte konstigt att västerländsk populärkultur hämtar inspiration från Bibeln och västerländsk kristen kultur. Bokserien om Harry Potter tycks vara ett sådant exempel. Jag är intresserad av det intertextuella mötet mellan Harry Potter-böckerna och Bibeln. Detta är ett relevant ämne att studera inom bibelvetenskapen då intertextualitet är tolkning i flera led och alltså påverkar vår läsning av såväl Bibeln som skönlitteratur. Som Lina Sjöberg visar kan intertextuella studier mellan Bibeln och skönlitteratur vara ett sätt att exegetiskt arbeta med mellanmänskliga aspekter av bibelberättelser som i sin tur plockats upp av skönlitteraturen genom intertextuella referenser.1 Utifrån bibelvetarens uppgift att tolka och förstå Bibelns texter blir intertextuella studier en framkomlig väg bland flera.2Harry Potter är en bästsäljande bokserie skriven av den brittiske författaren J.K. Rowling.3 Bokserien har filmatiserats och även filmerna är mycket populära. Det har skapats en fandom4 kring Harry Potter. Fansen kallas för ”Potterheads”5 och J.K. Rowling har skapat plattformen ”Pottermore” som är en nöjessite, nyhetssite och online-butik för allt Potter-relaterat.6 Det genomslag Harry Potter har gjort gör serien till ett intressant ämne för intertextuella studier. Många älskar bokserien och även de som inte läst böckerna känner ofta till handlingen i viss utsträckning.

Syftet är att studera hur män med små barn upplever att deras möjligheter till församlingsengagemang i Equmeniaförsamlingar i Göteborgsområdet påverkar deras psykiska hälsa och på vilket sätt dessa män menar att församlingen kan bidra till ökad psykisk hälsa. Det är en deduktiv, kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. De frågeställningar som är aktuella berör informanternas upplevelse av församlingen i förhållande till psykisk hälsa. Det teoretiska perspektiv som i huvudsak används är Aaron Antonovskys KASAM (känsla av sammanhang), där de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet används för analys av det empiriska materialet. Det finns även en genusaspekt i studien där R.W Connells konstruktivistiska synsätt på maskulinitet används i analys av materialet.Resultat och analys visar att informanterna upplever att församlingen bidrar till en högre KASAM. Informanterna varnar dock för att församlingen kan vara en riskfaktor som riskerar ett lägre KASAM, inte minst vad gäller känslan av hanterbarhet. Även om informanterna upplever att församlingen bidrar till ett högre KASAM beskriver de att samtalet om psykisk hälsa knappt existerar samt att det finns ett stort behov av samtalet. Detta leder i sin tur till att församlingen i ännu högre utsträckning kan bidra till en högre KASAM. Vad gäller genus finns det en del hegemonier i församlingarna, men dessa är enligt en av informanterna under förhandling.

The aim of this comparative study between Acceptance and commitment therapy (ACT) and Emil Gustafson is to identify possible significance of the concept of God in relations to suffering. This is achieved by comparing Gustafsons concept of God in suffering and ACTs concept of a destructive normality as a significant role in human suffering. The study identifies five themes in ACT: destructive normality, fusion, experiential avoidance, defusion and acceptance. A comparative analysis shows that christian concepts in Gustafson like the human as damaged, humility, pride, surrender and fear of temptation may have an impact of the perspective of suffering for the individual human. The study does not show that Gustafsons christian concepts include ACT as such. The psychological processes that ACT identifies and correlates with the power of human language are rather incorporated in Gustafsons language and his concepts of God. It may be concluded that the concept of God in Gustafson, in itself, have structures of symbolic language that can play a significant role in handling with the relations of psychological processes and human language that ACT identifies as a part of human suffering.

Denna studie syftar till att undersöka hur församlingsaktiva unga vuxna, med olika etnisk och religiös bakgrund, upplever delaktighet i några församlingar inom Equmeniakyrkan. Med unga vuxna avses informanter i åldern 16 till 26 år. Undersökningen bygger på tre semistrukturerade fokusgruppssamtal med sammanlagt sexton informanter. Studien undersöker vilka faktorer som enligt informanterna främjar respektive motverkar delaktighet samt hur eventuella skillnader gestaltas bland informanterna beroende på religiös bakgrund. I intervjuerna framkom nio faktorer som främjar respektive motverkar delaktighet. Dessa är följande: att bli sedd, att känna människor i sin egen ålder, frekvent deltagande och eget engagemang, den egna viljan och det egna bidraget, att ha något att samlas kring, ledarskapet, vi och dom, ålder samt praktiska hinder. Resultatet har analyserats med hjälp av Giddens (Furseth och Repstad, 2005) begrepp aktör och struktur, Beckmans (2011) syn på integrationens problem samt Laves och Wengers (1991) teori om lärande. Studien resulterar i slutsatsen att det är svårt att säga om de studerade unga vuxnas delaktighet i församlingsgemenskapen är en självklarhet eller ett hänsynstagande gentemot församlingens rådande struktur. Det framkommer också att det inte går att finna några djupgående skillnader i upplevelsen av delaktighet beroende på religiös bakgrund. 

Jag har genom denna studie undersökt mentorskapets påverkan för pastorer i Equmeniakyrkan. Frågeställningarna arbetet utgår från handlar om ifall mentorskap kan bidra till en mer hälsosam arbetssituation för pastorer. Som metod har jag utgått från en kortare enkät samt strukturerade intervjuer av fem pastorer och två mentorer. Jag använder mig av två teorier, Töres Theorell och Robert Karaseks krav-, kontroll- och stödmodell samt Kathy E. Krams teori om karriärsrelaterat mentorskap och psykosocialt mentorskap. Uppsatsens slutsats lyder att forskning samt intervjuerna pekar på att mentorskap främjar pastorers hälsa.

I 1 Kor 7 skriver Paulus om relationer, sex och äktenskap. Kapitlet präglas av att inkludera kvinnor i resonemangen och feministteologer som Elisabeth Schüssler Fiorenza har fokuserat på att förstå kvinnans roll i texten.1 Men vad händer om man läser texten utifrån att den är skriven av en man? Fredrik Ivarsson har visat hur Paulus använder en så kallad maskulinitetsretorik i 1 Kor 7 för att tala om etik i församlingen.2 1 Kor 7 berör även eskatologi. I samma utläggning om huruvida ogifta ska gifta sig skriver Paulus om den allt mer annalkande återkomsten av Kristus. Hur kan eskatologin i 1 Kor 7 förstås utifrån samma utgångspunkt som Ivarsson har, att Paulus språk och retorik formats av antikens kulturspecifika föreställningar av manlighet?

Seven long years of conflict in Syria with humanitarian catastrophe as consequence.The UN and the blocked Security Council, with the inability to address the deteriorating political andhumanitarian situation in Syria, actualizes the former Secretary-General Kofi Annan's words beforethe General Assembly in 2000:"... if humanitarian intervention is, indeed, an unacceptable assault on sovereignty, how should werespond to a Rwanda, to a Srebrenica - to gross and systematic violations of human rights thataffect every prescription of our common humanity?"From the Cold War until today, the UN system has failed to live up to the high expectations basedon the fundamental principles of the Charter and international law, which can be attributed to theimbalance between the General Assembly and the Security Council, as well as within the Councilbetween the five permanent members with individual veto and the chosen six.The question is not new. The tension in power balance and decision-making in the UN has existedsince the organization's formation. Interestingly in this context, the resolution Uniting for Peace,which was adopted in 1950, has as its starting point the unrestricted power of veto in relation to theGeneral Assembly's responsibility for peace and security.The resolutions Responsibility to Protect and Uniting for Peace become important and necessaryfor the understanding of the conflict in Syria, but also for a reform work motivated by humanitarianlaw. The meaning of the concepts of sovereignty, veto and erga omnes is therefore decisive in thebalance between de lege lata and de lege ferenda, with can be clarified by de lege interpretata.This essay will try to make the connection between these concepts more intelligible.

This essay aim to concern the regulations regarding asylum, foremost in the European Union and partly in an international context. After having a course about human rights in a European perspective I decided that I wanted to know more about the right to asylum, and therefore the regulations regarding asylum in a European judicial context as well as in an international approach. The three main question formulations are: 1. How are the overall EU legal frameworks as regards asylum law constructed? 2. What does the international principle of Non-Refoulement (not sending back refugees who risks being subject to inhuman punishment) implicate, which is sometimes referred to within asylum law at a EU level? 3. What is the situation as things stand in the field of asylum and migration? The purpose is to carry out an investigation of the right to asylum, as it is applicable in the judicial field. Furthermore, the aim is to carry out a comprehensive investigation of right regarding asylum order to further limiting the investigation somewhat with relevant regulations as well as legal principles in the area. Forward the purpose is to, partially study how the major regulations in the area of asylum law are able to be subject for comparison, but also to see how they can correlate. The aim is therefore to highlight these general, but crucial regulations that exists within the field of asylum mainly at a EU level and a little lesser internationally, in order to carry out an analytical comparison between them. The method for the essay entails an interpretation of the regulations by means of grounds of legal dogma and thereinafter with a comparative method. The result of the essay reveals that the European regulations regarding asylum is immensely inclusive containing a broad spectrum with everything from the right to asylum, criterias and mechanisms for administration of asylum applications, the best interest of the child to the rights which are destined to accrue to those who seeks asylum. The result also demonstrates that the international regulations as well as the European regulations provides for the rights which are destined to accrue to those who seeks asylum. The result also demonstrates that the international principle of Non Refoulement fully aim to protect those in need of protection of their lives or freedom to return to areas where this can be adventured. Likewise the result demonstrates that the regulations in these area both can be compared as well as they can be placed in relation to each other because of their correlation. The analysis of the essay, as well as its conclusion directs that the regulations are able to be put in a tighter context than it at first seems like. Additionally the essay detects that the European regulations, particularly those in stages of revise would be very helped by more influence from the international regulations, for example The Convention Relating to the Status of Refugees.

Sweden is often described as being one of the more secular nations in the world by various surveys and sources, but how true is this statement? In this paper I examine what has been said on the topic of secularization in Sweden by leading sociologists in the field and then in turn analyze this information in order to finally reach a conclusion of my own. My intention with this bachelor’s thesis is to shine a light on the relationship between what has come to be described as the ”post-christian” population by sociologist David Thurfjell and the process of secularization on an individual level.The two questions that form the basis for this paper are: ” Is the swedish population as secular/non-believing as it’s claimed to be?” and “Has there been a shift in the form the Christian religion takes on an individual level and if so what can this new shape then possibly look like?”.The result of the analysis indicates that the swedish population might not be as secular as it is often put forward as being. While the church-oriented religion that the Church of Sweden represents might be losing traction amongst the post-Christian population, this does not necessarily mean religion as a whole is in a gradual decline in swedish society. The information presented herein points towards a possible shift in swedish society from a mainly church-oriented form of religion to a more privatized version sometimes described as the invisible religion.

That conversion is a central concept for Baptists and narrative an important part of their culture is made clear by Betlehem kristlig kalender, a yearbook published from 1886 to 1980.The aim of this thesis is to survey and analyse conversion narratives within the Baptist movement as reflected in Betlehem, by investigating what narrative expressions form the body of the stories, what is given precedence, emotional or cognitive expressions, their soul, and finally what theological themes are developed around the concept of conversion.The method employed is, following a reading of all the issues of Betlehem, to distinguish and extract the stories that are narrative in character according to Hindmarsh’s criteria. That is to say, stories that point beyond the individual to a larger principle of meaningfulness and that are powerfully thought-provoking, with a sense that their beginning, middle and end form a unified whole. The texts extracted are further analysed to find the distinguishing characteri-stics of the material in the light of the dissertation’s aim.The results of the study show that the narratives in Betlehem contain a good deal of drama. They have a clear direction from something to something, with the actual conversion forming a climax. The darkest situations are transformed, following a struggle, to the most ethereal light when morning comes, bringing peace and assurance that conversion has taken place. Women often serve as models, having already experienced conversion. It is their husbands and sons who are the object of their attention and are led towards conversion by their entreaties, arguments and also tears. Salvation, as the experience was often called, clearly changes people’s personalities. Following conversion, individuals take greater responsibility for their own and their family’s situation and it is not unusual that, in their new lives, they start to tell others of their experience.The narratives in Betlehem show a marked preponderance of the emotional over the cognitive for the first 60 years, up to the 1950s, when feelings make way for reason and good examples. One reason for this change could be that the instantaneous conversion of revivalism is replaced with an emphasis on a rational, planned decision and commitment. Another reason could be the ecumenical realities of the time, with church membership based on baptism rather than a confession of faith. The cognitive aspects, as well as postmodernism’s loss of belief in metanarratives, may be mentioned as further possible explanations.The Baptist process of conversion, its “golden chain”, interpreted through the constitution of the first Baptist church in Borekulla and the Betlehem narratives, can be defined as anthropocentric and summed up as comprising the following stages: (1) The individual is awakened from their indifference and realises their sinfulness. (2) The individual senses a danger in their sinful state and turns to God. (3) The individual accepts Jesus Christ in faith and receives forgiveness and assurance. (4) Faith is brought to life in transformative discipleship. The theology of conversion broadly follows those of other revivalist groups.

Jona bok är inte bara en av Bibelns mest välkända berättelser utan är också en del avvärldslitteraturen. I den bibliska uppdelningen tillhör boken de så kallade skriftprofeterna ochtolkas således som en profetisk text. Trots detta skiljer sig boken från Gamla testamentetsövriga skriftprofeter då Jona bok snarare är en berättelse om en profet än en samling avprofetens ord (Andersson et al. 2003:163; Childs 1979:422). Dessutom kallas Jona aldrigprofet i boken och hans uppdrag är inte att predika för Israel utan för invånarna i denMesopotamiska staden Nineve. Detta är något som Jona motsätter sig vilket resulterar i ettmisslyckat flyktförsök från Gud och slutligen Bibelns kortaste och mest effektiva predikan(Nogalski 2018:210). Till skillnad från övriga skriftprofeter så är berättelsen dessutom skriveni prosaform istället för småprofeternas igenkännande poesi, med undantag för 2:3-10 vilket ären psalm (Achtemeier 1996:255). Inbrytandet av denna psalm har i forskningen kring Jonabok varit mycket omdiskuterad, och det är om denna psalm som min uppsats kommer atthandla.

This essay aims to answer the question of if and how the theologian Sallie McFagues modelfor understanding God that she presents in her book The Body of God can be furtherdeveloped to be more fitting for church and individual today. To answer this question I havecompleted a comparative text analysis of Andrew Linzeys book Why Animal SufferingMatters , Elisabeth A. Johnsons book Ask the Beasts and Rosemary Radford Ruethers bookGaia & God . The views of the three theologians is presented thematically: firstly in regardsto animal rights, secondly in regards to human environmental impact.Based on the fact that animals are sentient; that they are unable to communicateeffectivly with humans; and that animals are equally created by God as humans are, Linzey,Johnson and Radford Ruether argues that animals should not be unnecessarily harmed.With regard to environmental impact the three theologians argues that the whole ofcreation belongs to God and that God made humans stewards of it. The stewardship meansthat we have a responsibility to care for the earth rather than exploiting it.Based on these arguments I find that McFagues model can be further developedmainly by creating a more clear animal theology and by making a connection betweenenvironmental impact and social injustices.

This study intends to concretize the concept of ”human dignity”, as well as see to its role inpolitics, and what consequences it has on juridical implementation. The discussion deals withthe importance of citizenship in Sweden. The purpose of the study is to focus onundocumented immigrants, their conditions and what implications a lack of citizenship has onthe group in question – ergo which connection actually exists between human dignity andcitizenship. Using the research questions it is discussed whether the concept of ”humandignity” is able to concretize, as well as if it possible to determine an ethical duty towardsundocumented immigrants based on the principle of human dignity.The essay is based on a social constructivist theory which, alongside a criticaldiscourse analysis in accordance with Faircloughs three-dimensional model, aims to theorise awell-discussed and established concept as well as power relations in society, and how acondition as an undocumented immigrant creates a new form of powerlessness. The methodproblematises the importance of citizenship for the experience of having human dignity.With this as the basis of the essay the result mainly shows the meaning of theconcept of ”human dignity” from ethical, political and legal perspectives, as well as therelation between the concept and citizenship. Thereafter the essay examines citizenship,partially from a general perspective but with its main focus on Sweden. Undocumentedimmigration serves as a counterpart to citizenship, which is concretised through an evaluationof the conditions of undocumented immigrants in Sweden at present. The analysis thatfollows aims to show that human rights are not the only fundamental thing for experiencingan intrinsic value, hence the discussion must go further, by showing that human dignity canserve as an adequate starting point to ensure a fundamental protection of individuals. This dueto the fact that the meaning of the concept goes further than claiming rights, and therebyshedding light to an additional nuance of the meaning of being human.3The conclusions that follow shows the problematics that the essay raises, butmoreover the possible areas for change or improvement that comes with the increasedresonance of the concept, as well as its established importance.

Under 2017 påbörjades arbetet med att ta fram en Albansk handlingsplan för genomförandet av UNSCR 1325. Arbetet utmynnade i framtagandet av ett utkast som fastställdes i maj 2017 med målet om att anta slutgiltig version under 2018. Denna studie ska undersöka vilka förutsättningar den albanska handlingsplanen har för att lyckas och identifiera eventuella riskområden där implementationen riskerar att stöta på problem. För att uppfylla studiens syfte kommer en innehållsanalys göras av utkastets innehåll. Innehållsanalysen utgår från två uppsättningar av faktorer: de generella rekommendationerna som har sin grund i tidigare dragna erfarenheter om vad som utgör en framgångsrik handlingsplan, och de landspecifika rekommendationerna som tagits fram för Albanien utifrån den nationella kontexten. Resultatet av innehållsanalysen visar att handlingsplanen i viss mån följer det tidigare dragna erfarenheterna på området, dock med några tydliga brister. Studien presenterar tre riskområden där implementationen av handlingsplanen riskerar att stöta på problem. Avslutningsvis lyfts tio kompletterande rekommendationer inför antagandet av den slutgiltiga albanska handlingsplanen.