Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-theologisches-seminar-adelshofen
  • sodertorns-hogskola-harvard
  • oxford-university-press-humsoc
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kyrkbänksteologi: En studie av gudstjänstfirares liturgiska praktikers teologi
University College Stockholm, Department of Religious Studies and Theology.ORCID iD: 0000-0002-8242-2332
2023 (Swedish)Doctoral thesis, monograph (Other academic)Alternative title
Theology in the pews : A study of the theology of the worshippers' liturgical practices (English)
Abstract [en]

The purpose of this study is to explore the theology of worshippers’ liturgical practices and to answer how theology appears in and through the worshippers’ liturgical practices. The studied phenomenon is theology in the liturgical life. This is researched through a case study where the unit of analysis is the theology of the worshippers’ liturgical practices. The empirical material is generated through methods inspired by ethnography: a field study with participant observations, and interviews. The abductive analysis is carried out in four steps with two types of theoretical resources: practice theories, and theological theories. With a strong concept of practice, I identify eleven liturgical practices: to sit, to listen, to receive, to give, to create community, to gather, to pray, to sing hymns, to read the Bible, and to confess. By using Natalie Wigg-Stevenson ́s and Christian Scharen ́s theological interpretation of practice theory, I show how theology appears as bodily knowledge that is incarnated by the worshippers and passed on to other worshippers. By showing what it is to be habituated as a worshipper, I reveal how agency varies and affects the worshippers. I show through the analysis how the worshippers conceive God as an agent whom they direct their practices toward. In that way it is possible to understand the liturgical practices as the worshippers’ ways of relating to God, whom they have gotten to know through those same practices. Therefore, I argue that theology is both embedded in and expressed through the liturgical practices. Using the “four voices of theology”, inspired by the ARCS-team’s (Helen Cameron, Deborah Bhatti, Catherine Duce, James Sweeney, and Clare Watkins) methodological framework, I then study how the aspect of language in theology relates to the liturgical practices. Various theological voices are identified. The analysis shows how the articulation of theology is characterized by polyphony and that the worshippers can, at least in part, articulate the theology of the liturgical practices. I argue that it is possible for the theology of liturgical practices to be articulated into spoken language by the sayings of worshippers. With the help from theories about theological wisdom, borrowed from the theologian Paul S. Fiddes and others, I highlight how theology emerge when the worshippers articulate their experiences of liturgical practices. The analysis, using phronesis, sofia, and hokmah, shows how the worshippers know God through the liturgical practices. The worshippers experience theology in and through the liturgical practices and can, at least in part, articulate it. Hence, I argue that there is a dynamic relationship between the personal and communal concerning the body and language as aspects of theology. This relates to the theology in the liturgical life. Thus, I discuss how the theology of the worshippers’ liturgical practices is in motion wherever worshippers engage in practices. The theology is relational by being created in the common social field where the meaning of worship is shared. I also discuss how the theology is lived by the worshippers, in the liturgy and with a God whom they know as a living God.

Abstract [sv]

Syftet med avhandlingen är att undersöka gudstjänstfirares liturgiska praktikers teologi och besvara min övergripande forskningsfråga, om hur teologi framträder i och genom gudstjänstfirarnas liturgiska praktiker. Det övergripande fenomenet som studeras är gudstjänstlivets teologi. Studien är en fallstudie i två exempelförsamlingars gudstjänstliv, och analysenheten är gudstjänstfirarnas liturgiska praktikers teologi. Det empiriska materialet genereras genom etnografiskt inspirerade metoder: en fältstudie med deltagande observationer och intervjuer. En abduktiv analys sker i fyra steg med två typer av teoretiska resurser: praktikteorier och teologiska teorier. Den praktikteoretiska analysen, med en stark förståelse av praktik, resulterar i att elva liturgiska praktiker presenteras: att sitta, att lyssna, att ta emot, att ge, att gemenskapa, att samlas, att be, att stå upp, att sjunga psalm, att läsa Bibeln och att bekänna. Genom att använda Natalie Wigg-Stevensons och Christian Scharens teologiska förståelse av praktikteorier visar jag dels hur teologi framträder som kroppsligt kunnande som inkarneras genom gudstjänstfirarna, dels hur teologi traderas. Genom att synliggöra vad det är att vara van gudstjänstfirare kan jag analysera hur agens varierar och påverkar gudstjänstfirarna. I undersökningen framgår att gudstjänstfirarna uppfattar Gud som en aktör som de liturgiska praktikerna riktar sig mot. På så vis klargörs att de liturgiska praktikerna är ett sätt för gudstjänstfirarna att relatera till den Gud som de lärt känna genom samma praktiker. Utifrån detta argumenterar jag för att teologi är inbäddad och uttryckt i och genom liturgiska praktiker. Med analysteorier inspirerade av ARCS-teamets (Helen Cameron, Deborah Bhatti, Catherine Duce, James Sweeney och Clare Watkins) metodologiska förhållningssätt – här benämnt som teologins fyra stämmor – undersöker jag hur teologins språkliga aspekt kommer till uttryck i och genom de liturgiska praktikerna. Olika teologiska stämmor identifieras. Jag visar att artikulerandet av teologi präglas av flerstämmighet och att gudstjänstfirare till viss del uttrycker de liturgiska praktikernas teologi. Utifrån detta argumenterar jag för att de liturgiska praktikernas teologi framträder i språklig tolkning genom gudstjänstfirarna. Med analysteorier om teologisk visdom, hämtade från bland annat teologen Paul S. Fiddes, synliggörs hur teologi framträder i gudstjänstfirarnas berättelser om sina erfarenheter av de liturgiska praktikerna. Med hjälp av tre olika begrepp (fronesis, sofia och hokmah) framkommer att gudstjänstfirarna känner Gud genom de liturgiska praktikerna. Jag identifierar hur gudstjänstfirarna erfar teologi i och genom de liturgiska praktikerna och att gudstjänstfirarna i viss mån kan artikulera denna erfarna teologi. Utifrån detta argumenterar jag för att det finns ett dynamiskt samspel mellan det gemensamma och personliga både i fråga om teologins språklighet och kroppslighet. Undersökningens resultat relateras avslutningsvis till fenomenet gudstjänstlivets teologi. Jag diskuterar hur gudstjänstfirarnas liturgiska praktikers teologi är i rörelse när gudstjänstfirarna ägnar sig åt liturgiska praktiker. Teologin är också relationell genom att skapas och traderas i det gemensamma sociala fält där gudstjänstlivets mening delas. Dessutom lyfter jag fram i vilken mening de liturgiska praktikerna är levande, genom att relatera till de enskilda gudstjänstfirarna, till det gemensamma gudstjänstlivet och till Gud, som beskrivs som levande.

Place, publisher, year, edition, pages
Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, 2023. , p. 268
Series
Dissertationes Theologicae Holmienses ; 5
Series
Artos Academic
Keywords [en]
worshippers, liturgical practices, theology of practices, lived theology, liturgical theology, liturgical studies, participation, liturgy, practical theology, Uniting Church of Sweden, Church of Sweden
Keywords [sv]
gudstjänstfirare, liturgiska praktiker, praktikers teologi, levd teologi, liturgisk teologi, liturgik, gudstjänstdelaktighet, liturgi, praktisk teologi, Equmeniakyrkan, Svenska kyrkan
National Category
Religious Studies
Research subject
Practical Theology including Religious Behavioural Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ths:diva-2083ISBN: 978-91-7777-256-9 (print)OAI: oai:DiVA.org:ths-2083DiVA, id: diva2:1816160
Public defence
2024-01-26, 219 & 220, Åkeshovsvägen 29, 13:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2023-12-05 Created: 2023-12-01 Last updated: 2023-12-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

omslag(4946 kB)68 downloads
File information
File name FULLTEXT02.pdfFile size 4946 kBChecksum SHA-512
4ed469b1cdee3b2edafc1f3345d135bb5e7a1da98fa543636f6fee74a4a826ffdfb05bcf46ec187bae03bd1cca7efa924a92081544946338a99c1da669b9d662
Type coverMimetype application/pdf

Authority records

Lockneus, Elin

Search in DiVA

By author/editor
Lockneus, Elin
By organisation
Department of Religious Studies and Theology
Religious Studies

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 990 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-theologisches-seminar-adelshofen
  • sodertorns-hogskola-harvard
  • oxford-university-press-humsoc
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf