Uppsatsen syftar till att undersöka hur grundskoleutbildning främjar ett barns livskvalitet. Det uppnås genom att dels besvara en frågeställning gällande hur grundskolelärare tolkar att grundskoleutbildning främjar ett barns livskvalitet och dels en frågeställning gällande hur dessa tolkningar kan ses stå i relation till Martha Nussbaums teori om Förmågemodellen och till barnets rätt till utbildning. Arbetets metodologi bygger på en samhällsvetenskaplig metod, vilken består av en teoretisk grund i Martha Nussbaums utvecklingsteori om mänskliga förmågor, Förmågemodellen, och en kvalitativ forskningsprocess bestående av semistrukturerade intervjuer med lärare vid en grundskola. I och med intervjustudien kan teori kompletteras med en inblick i praktiken och därmed får såväl forskare som läsare möjlighet att inhämta och skapa sig en bred helhetsbild av forskningsämnet. I studien framkommer att de i intervjustudien medverkande grundskolelärarna är av den gemensamma uppfattningen att grundskoleutbildning är av väsentligt värde och främjar ett barns livskvalitet. Utsagorna kan många gånger relateras till Nussbaums teori om Förmågemodellen, vilken även den påvisar att utbildning i stor utsträckning påverkar och har en positiv inverkan på ett barns möjlighet att nå livskvalitet. Sett till barnets rätt till utbildning verkar denna ur ett rättighetsperspektiv för att varje barn ska åtnjuta utbildningsmöjligheter och kan även sägas understödja både grundskolelärarnas tolkning och Förmågemodellens uppmärksammande av utbildningens främjande av ett barns livskvalitet.