This study contributes to the understanding of how first century Christ-believers, particularly those who shared the imagination of Ephesians, experienced the relation between their social identity as Christ-believers and behavior norms. In order to understand this, a number of theories from the cognitive sciences are used in combination with historical-critical methods. After a theoretical survey of relevant cognitive theories and discussions about the epistemological problems of using cognitive theories on historical texts, the theories are used to understand a) how Ephesians imagines the relation between identity and behavior norms and b) the potential group dynamic effects of this imagination. The result is a demonstration of how Ephesians is able to create a coherent narrative, beginning with God’s agency and ending with behavior (norms), and facilitating psychological and group dynamic effects such as intergroup distinction, selfesteem, cognitive certainty and consensus among group members, intragroup cooperation, moral judgment and nclusion/marginalization, motivation to remain committed and, last but not least, a sense of capacity and obligation to act morally.

Denna studie bidrar till förståelsen av hur första århundradets Kristus-troende, särskilt de som delade Efesierbrevets föreställningar, upplevde relationen mellan social identitet som Kristus-troende och beteendenormer. För att förstå detta, används ett antal kognitionsvetenskapliga teorier i kombination med historiskkritiska metoder. Efter en teoretisk genomgång av relevanta kognitionsvetenskapliga teorier och diskussioner om de epistemologiska problemen med att tillämpa kognitiva teorier på historiska texter, används teorierna för att förstå a) hur Efesierbrevet föreställer sig relationen mellan identitet och beteendenormer, och b) de potentiella gruppdynamiska effekterna av dessa föreställningar. Resultatet är en demonstration av hur Efesierbrevet är kapabelt att skapa en koherent berättelse, som börjar med Gud och slutar med beteende(-normer), och som främjar gruppdynamiska och psykologiska effekter såsom intergruppsdistinktion, självkänsla, kognitiv säkerhet och konsensus inom gruppen, intragrupps-samarbete, moraliska omdömen och inklusion/marginalisering, motivation att förbli hängiven, samt, sist men inte minst, en upplevelse av kapacitet och plikt att handla moraliskt.