Bilder för Guds allmakt, allvetande och allseende är ganska rikt förekommande i Den svenska psalmboken (psb86). För analysen har jag valt att avgränsa mig till psb86 och då funnit 28 psalmer som tydligt benämner allmakten (eller närliggande begrepp) och i något exempel där det är tydligt att det är allmakten som åsyftas utan att ordet nämns. Av de 28 psalmerna ingår 19 i den ekumeniska delen och nio i Svenska kyrkans särskilda del. Jag gör inte anspråk på att inventeringen är komplett, eftersom avgränsningarna delvis är en tolkningsfråga, men genom de många exemplen är det tydligt att teologi om allmakt är ett vanligt tema i psb86. Genom att välja ut några av dem för ett närmare studium avser jag att visa på olika tolkningar som kommer till uttryck. Det är inte författarnas intentioner med texten jag studerar och jag menar att en sådan inte ens är tillgänglig. Inte heller är det psalmens tillkomsthistorier analysen handlar om, även om jag berör det i enstaka fall. Syftet med textanalyserna är istället att tolka dem teologiskt i förhållande till allmakten och närliggande begrepp. Av det skälet har jag också valt att inte jämföra bearbetningar av psalmer eller presentera en historieskrivning mer än i undantagsfall och då i korthet. Analyserna görs utifrån de texter som förekommer i psb86.

Augustinus, Paul Tillich och delvis Martin Luther är de huvudsakliga referenserna i analysen. De har inte, vad jag har funnit, haft direkt inverkan på textförfattarna vilket delvis beror på historiska skäl eftersom flera av psalmerna skrevs före Tillichs livstid. De har dock arbetat med begrepp som är relevanta för analysen. Med hjälp av de tre teologerna låter jag deras argument bidra med ett klangrum till psalmtexterna och öppna för vidare tolkningar i texten enligt en hermeneutisk rörelse. Jag har dock inte gått åt andra hållet, det vill säga tolkat teologernas argument utifrån teologin i psalmerna. Augustinus kan framstå som självklar i sammanhanget eftersom han formulerar frågor och argument om teologi i förhållande till hymner, samtidigt som Guds allmakt och närvaro alltid gör sig påmind, särskilt i De Musica och i Bekännelser. Luther relaterar jag till begreppet deus absconditus (den fördolde guden) som också är relevant för Tillich. Dimensionen om Guds fördoldhet hör till allmakten eftersom den förknippas med Gud även bortom det som Gud låter människan förstå genom det som uppenbaras (genom korset enligt Luther) eller omfattas av tro. När det gäller valet av Tillich var det snarare han som hittade mig. Jag läste några av hans texter i ett annat sammanhang och drabbades av hans angelägna tilltal i vår tid. Han väjer inte för att komplicera argument om Guds allmakt, vilket tillför en annan kritisk blick av teologin i psalmerna än den som finns hos Augustinus och Luther.

Urvalet av psalmer organiseras i underrubriker utifrån tematik om allmakt: Gud som finns överallt och som omger människan på alla sidor; Gud i förhållande till tiden och rummet samt Gud som den fördolde. Genom analysen framträder även andra allmaktsperspektiv utifrån bland annat psalmjagets ord i texterna. Dessa samlas till fem iakttagelser som presenteras i slutet och i korthet redan här eftersom det kan vara värdefullt att ha med sig i läsningen: psalmjaget lovprisar Gud; ber om bekräftelse; bekänner Guds närvaro; vet att Gud vill hennes bästa trots människans brister samt att hen kroppsligt och själsligt längtar efter Gud och uppenbarelsen.