The theory and method I use in this essay is literary and feministic text critique, to discover the story of Genesis 16 anew. Earlier research in this field has studied Genesis within traditional exegesis since the 19th century and within feministic exegesis since the 1960s. This essay has three main parts. First, a theoretical description of my assignment, followed by analysis and summaries of these. Second, a discussion of this work and final conclusions.

In my study, the analysis sheds light on the literary character of Hagar in several ways, both in traditional and feministic exegesis. The traditional biblical study has given a solid ground in the reading of Genesis 16 and the feministic exegesis has given a clear perspective on Hagar as a woman in a patriarchal environment and interpretative tradition. Together they have given a rich telling on the literary character of Hagar.

In this essay I make a study of Genesis 16, with a focus on the literary character of Hagar. My point of departure is a sense of lacking the experience of Hagar in the book of Genesis, wondering if a feminist exegesis could give something new in this research. In order to discover eventual differences, I perform a traditional exegesis of Genesis 16, and then compare it with a feminist exegesis. Another question in my research is that of interreligious perspectives of today's society. From this point of view Hagar is a relevant character for both Muslims, Jews and Christians.

I den här uppsatsen gör jag en bibelvetenskaplig analys av Genesis 16, med fokus på den litterära karaktären Hagar ur ett feministiskt perspektiv. Min utgångspunkt var att jag saknade fokus på Hagars erfarenheter i Genesis och undrade om en feministisk exegetik kunde tillföra något nytt i forskningen. För att se på eventuella skillnader utförde jag en traditionell texttolkning av Genesis 16, för att sedan göra en jämförande feministisk texttolkning. En underfråga i min forskning är om den feministiska analysen har något att tillföra interreligiösa frågor idag. Detta utifrån att Hagar är en relevant karaktär för både muslimer, judar och kristna.

Den teori och metod jag använder här är litterär och feministisk textkritik, för att upptäcka Genesis 16 på nytt genom dessa analyser av den. Tidigare forskning på området har studerat Genesis inom traditionell exegetik sedan 1800-talet och inom modern feministisk exegetik sedan 1960-talet. Uppsatsen disposition har i huvudsak tre delar. Först ges en inledande teoretisk del där jag förklarar vad jag ska göra och hur, därefter analyser med synteser med efterföljande diskussion av de slutsatser jag kommit fram till.

I min studie har analyserna belyst Hagars litterära karaktär på en mängd sätt. Detta gäller både den traditionella och den feministiska exegetiken. Den traditionella bibelvetenskapen har gett en solid grund i analysen av Genesis 16 och den feministiska exegetiken har byggt på denna med emfas på Hagar som kvinna i en patriarkal miljö och tolkningstradition. Tillsammans har en rik berättelse om Hagar framträtt. Hennes karaktär ges mycket utrymme i en närläsning av Genesis 16, likväl som Sarajs. Föräldrar och förfäder är i centrum, inte enbart patriarkerna. Välsignelser och lidande är en del av både männens och kvinnornas liv. Gud hör och ser det som människor upplever och öknen är en plats där människor kan få en erfarenhet av denna relation.