Den här uppsatsen är en jämförande textanalys av Paul Tillichs ontologiska element och Jonna Bornemarks paktivitetsbegrepp utifrån Bornemarks beskrivning av graviditetserfarenheten i Jag är himmel och hav: en filosofisk undersökning av graviditet, liv och jagets gränser. Målet för jämförelsen är utforska deras gemensamma utgångspunkt i avgrunden som livets kreativa djupdimension. Utifrån jämförelsens resultat skissar författaren en skapelseteologi som närmar sig Catherine Kellers creatio ex profundis.