Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-theologisches-seminar-adelshofen
  • sodertorns-hogskola-harvard
  • oxford-university-press-humsoc
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Davis, Karen
    Enskilda Högskolan Stockholm, Avdelningen för mänskliga rättigheter och demokrati.
    Varför finns ’The Lunacy Act’ i ett självständigt Sierra Leone?: Om det koloniala arvet och mänskliga rättigheter.2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

      Sierra Leone is a low-income country where 7.3% of its expenditure comes from the state and the rest is from charity and private expenditure, and therefore there is no official budget for mental health. Although many postcolonial countries have ratified international laws, many still have colonial discriminatory laws like ‘Lunacy Acts’ as national law, one of these countries are Sierra Leone. Sierra Leone has ratified the International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights but hasn’t abolished ‘The Lunacy Act’ from 1902. ‘The Lunacy Act’ is a law against individuals with suspected mental health illnesses, therefore the focus of this thesis is mental health in Sierra Leone.

     Scholars believe that part of Sierra Leone's issues are due to Sierra Leone's colonial history. For that reason, this thesis has a postcolonial outlook for a deeper understanding of why 'The Lunacy Act' remains in a postcolonial Sierra Leone. To achieve that goal, a meticulous qualitative text analysis is needed. A comparison with ‘A postcolonial critique of Mental health’ will be made to help dissect the true postcolonial meaning of ‘The Lunacy Act’. Although the formal colonization is over, the ideological ones remain. This is noticeable through, for example, science. Western imperialism is not felt through physical colonialism such as borders and people, but also within cultural and political hegemony. An example of this is 'The Lunacy Act'. 

     The negative view of mental illness in postcolonial Sierra Leone persists due to the cultural hegemony. It is stronger than the political hegemony partly because the Sierra Leonean cultural hegemony cooperates with the thought system of Western psychiatry, meaning that the global south is more prone to mental illness, according to the colonial racialized system. In other words, "The Lunacy Act" is partly a tool of Western psychiatry and capitalism and that is why it has not been abolished in postcolonial Sierra Leone.          

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Melder, Cecilia A
    Teologiska högskolan Stockholm, Avdelningen för teologi.
    UR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre: Existentiell hälsa2017Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Melder, Cecilia A
    et al.
    Teologiska högskolan Stockholm, Avdelningen för teologi. Uppsala universitet, Religionspsykologi.
    Fischer, Regina Santamaki
    Abo Akad Univ, Turku, Finland.;Umea Univ, Umea, Sweden..
    Nygren, Bjorn
    Umea Univ, Umea, Sweden..
    DeMarinis, Valerie
    Uppsala universitet, Religionspsykologi.
    Validating WHOQOL-SRPB in Sweden: instrument adaption for measuring existential aspects of health-related quality of life [HRQL] in secular contexts2016Ingår i: Quality of Life Research, ISSN 0962-9343, E-ISSN 1573-2649, Vol. 25, s. 100-100Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 4.
    Melder, Cecilia A
    et al.
    Teologiska högskolan Stockholm, Avdelningen för teologi. Uppsala universitet, Religionspsykologi.
    Jyrell, Ida P.
    Söderqvist, Fredrik
    Uppsala universitet, Centrum för klinisk forskning, Västerås.
    Measuring adolescents health-related quality of life [HRQL] in a secular context-introducing a Swedish WHOQOL-SRPB-adolescent instrument2016Ingår i: Quality of Life Research, ISSN 0962-9343, E-ISSN 1573-2649, Vol. 25, s. 88-88Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 5.
    Norin, Jimmy
    Enskilda Högskolan Stockholm, Teologiska högskolan Stockholm, Avdelningen för religionsvetenskap och teologi.
    Digital själavård i Svenska kyrkan – utveckling innan, under och efter covid-19 pandemin: Kvalitativ studie i Uppsala pastorat2022Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka det digitala själavårdsarbete som Svenska kyrkan i Uppsala pastorat har utfört innan, under och efter coronapandemin, vilken plågade världen framför allt under perioden mars 2020 till mars 2022. Undersökningen har fokuserat dels på hur kyrkan har utvecklats i det digitala själavårdsarbetet för att anpassa sig till pandemins och postpandemins utmaningar, dels på hur människors psykiska ohälsa har påverkats under denna svåra tid.

    Som teoretisk utgångspunkt till uppsatsen har jag valt Berit Okkenhaugs själavårdsteori med hennes tre huvudspår: kerygmatiskt orienterad själavård, konfidentcentrerad själavård och kyrkligt orienterad tros- och livsvägledning, som hon presenterar i sin bok, Själavård – en grundbok, (Okkenhaug, 2004).

    Undersökningen har gjorts i form av en kvalitativ forskningsmetod, genom djupintervjuer med sex präster i Uppsala pastorat. Fem av intervjuerna genomfördes via den digitala plattformen Zoom, och en i samband med ett fysiskt möte ansikte mot ansikte.

    Genom dessa intervjuer har det framkommit att graden av digitalisering vid bemötandet av människor varierade stort mellan olika präster vid pandemins utbrott. Under de senaste åren har dock de flesta av de intervjuade prästerna insett behovet av att ha en digital plattform som komplement till det fysiska mötet.

    Den psykiska ohälsan har förändrats på olika sätt under och efter pandemin jämfört med tidigare. Den vanligaste kommentaren var att man märkte att människor for illa av den isolering och ensamhet som drabbade konfidenter till följd av sociala restriktioner och rädsla för smitta.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Norin, Jimmy
    Enskilda Högskolan Stockholm, Teologiska högskolan Stockholm, Avdelningen för religionsvetenskap och teologi.
    Själavård i tider av covid-19 pandemi: utifrån Berit Okkenhaugs själavårdsinriktningar2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att analysera om, och i vilken grad Berit Okkenhaugs själavårdsinriktingar, som hon presenterar i sin bok, Själavård – en grundbok, (Okkenhaug, 2004) kan jämföras med hur präster i Uppsala pastorat bedriver själavård. Uppsatsen har också som syfte attundersöka om och hur prästernas själavårdsarbete har förändrats under covid-19 pandemin.Forskningsmetoden som används i denna uppsats är kvalitativ, då djupintervjuer har genomförts med fyra erfarna präster i Uppsala pastorat.Av intervjuerna framkommer att konfidenten i samtliga fall står i centrum, men att ocksåGud ska finnas med på något sätt. En av de viktigaste sakerna som själavårdaren kan bidra medär att förmedla det kristna hoppet.Pandemin och dess restriktioner har satt tydliga spår hos människor. Framför allt märks enökad isolering och depression bland konfidenterna. Prästerna har fått anpassa sina rutiner ochtillvägagångssätt för själavård på olika sätt, beroende på hur de vanligtvis arbetar, då de personliga mötena har blivit färre, sammankomsterna mindre och hembesöken mer eller mindrehar upphört.Det är dock fortfarande konfidentens behov till ande, själ och kropp och hur man kan mötadem med Guds hjälp som står i fokus, och det framkommer att Svenska kyrkan ständigt arbetarför att lära sig och anpassa sig till dessa utmanande tider av pandemi.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Söderqvist, Fredrik
    et al.
    Uppsala universitet, Centrum för klinisk forskning, Västerås.
    Melder, Cecilia A
    Enskilda Högskolan Stockholm, Teologiska högskolan Stockholm, Avdelningen för religionsvetenskap och teologi. Uppsala universitet, Religionspsykologi.
    Psychometric testing of the WHOQOL-BREF scale in Swedish adolescents2016Ingår i: Quality of Life Research, ISSN 0962-9343, E-ISSN 1573-2649, Vol. 25, nr Supplement 1, s. 103-103Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 8.
    Westfahl, Sara
    Enskilda Högskolan Stockholm, Högskolan för mänskliga rättigheter och demokrati, Avdelningen för mänskliga rättigheter och demokrati.
    En studie av lycka utifrån begreppen självförverkligande och självtranscendens: Är lycka en mänsklig rättighet?2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study aims to analyze the concept of happiness via the concepts of self-actualization and self-transcendence. The analyze performs on both an individual level and a level in a society context and also performs from both a descriptive and an analytical perspective. The study refers primarily to two theorists which are Abraham Maslow and Martha Nussbaum. Maslow's theory of a human motivation is about dividing a human´s needs, and therefore motivations, in a hierarchical order. Two of these divisions are self-actualization and self-transcendence. Martha Nussbaum describes the capability approach through partly a list of ten criteria for a human, worthy life. Nussbaum calls this list for the central capabilities. In this study emerged one of the conclusions that, from a rights perspective, the central capabilities can be a tool to increase people's opportunities to choose to become satisfied in levels of self-actualization and self-transcendence.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-theologisches-seminar-adelshofen
  • sodertorns-hogskola-harvard
  • oxford-university-press-humsoc
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf