Öppna vyer - lång sikt betraktar det akademiska och religiösa landskapets vyer, men också naturens. Bokens bidrag handlar om den långa sikten bakåt i mänsklighetens historia, likaväl som visionerna framåt. Författarna, verksamma vid Enskilda Högskolan Stockholm, diskuterar teologiska och samhällsrelevanta frågor som på olika sätt relaterar till rektorn och vännen Owe Kennerberg. Med nyskrivna texter bidrar författarna i Öppna vyer - lång sikt till ett angeläget samtal om människans villkor i det förflutna, i nuet och i framtiden.

Innehåll:

Thomas Kazen, Vida vidder: Om religionens rottrådar, andlighetens utgångspunkter och människans moral

Åke Viberg, En teologisk geografi i Jona bok

Petra Carlsson, Teologin tar mark: Den ensamma flygturen är över

Sofia Camnerin, Titta nära, se långt: Att göra teologi med teopoesi och teomusik

Kjell-Åke Nordquist, Sápmi och svenska staten: Nu ska sanningen fram!

Susanne Wigorts Yngvesson, Att arbeta i sitt anletes svett: Om arbete som lek, kallelse och vision

Joel Halldorf, Den benediktinska arbetslinjen: Klostervisdomför det moderna arbetslivet

Josef Forsling, Människans synd och Guds svar: Att läsa Urhistorien som problemformulering

Hanna Stenström, Kan teologisk forskning och kyrkor mötas för att försvara demokratin? Reflektioner om EHS uppdrag i en skrämmande tid

Joseph Sverker, Människan, digitalisering och teologisk utbildning på lång sikt

Rune W Dahlén, Equmeniakyrkans bildarsamfund i strider och samarbete under 1800-talet

Rikard Roitto, "Överlämna en sådan åt Satan": Uteslutningsriter i Qumran och i Paulus församling i Korinth

Carl Johan Berglund, Öppna vyer i 200-talets kristna akademi: Origenes attityd gentemot grekisk filosofi och kristna apokryfer

Sune Fahlgren, "De blevo ihärdiga ... i gemensamheten": Om kommunitarism i en ostädad väckelse - exemplet Jerusalemfararna från Nås i Dalarna

Göran Gunner, Covid-19-pandemi och religionsfrihet

Michael Hjälm, Varats gränser: Tillhörighet i vår tid

Människans livsvillkor och självuppfattning påverkas när teknik och teknologi förändras. De förändringar som pågår just nu saknar historiskt motstycke, såsom konsekvenser av artificiell intelligens, digital teknik och maskiner i vardagen. Teknoteologi undersöker skärningspunkter mellan teologiska, filosofiska, biologiska och teknologiska aspekter av vad det är att vara människa. Bokens sju kapitel är skrivna av forskare inom etik, systematisk teologi, bibelvetenskap, teknikfilosofi och mänskliga rättigheter. Tillsammans bidrar kapitlen med att tolka våra teknikgenomsyrade liv utifrån kristna traditioner och praktiker samt utifrån teologisk och filosofisk reflektion.

Psalmer går rakt in i människors hjärtan och så har det uppfattats alltsedan kyrkans första tid. Därför har psalmernas text och musik betraktats som kontroversiella eftersom de har brutit mot normer eller ansetts bidra till för mycket njutning. Men vad är det som skiljer psalm från andra texter och annan musik? Vad betyder de egentligen? I All din nåd är öppen famn - Psalmernas sjungna teologier visar Susanne Wigorts Yngvesson att varje psalm öppnar nya världar. Bilder, symboler och berättelser speglar människors tro och föreställningar under hundratals år. I Den svenska psalmboken finns både Gud och satan i texterna och psalmboken i sin helhet representerar livets alla dimensioner. Den är rik på mångfald i sin poesi och teologi. Genom bilder, text och musik tränger psalmen in i människors hjärtan och därför kan den vara både inspirerande och farlig, som Augustinus och Luther sa om psalmens funktion.Psalmer är den sjungna teologin - men vad är det vi sjunger egentligen? Utifrån ett urval av psalmer undersöker författaren de teologiska bildspråken och vrider på perspektiven för att visa texternas skiftande dimensioner. Hon analyserar också teologin i de psalmer som sjungs mest vid dop, vigsel och begravning. Psalmer rymmer en teologisk rikedom som vi alltför sällan reflekterar över. Därför bidrar författaren även med en metod för psalmsångarens egen fördjupning. I boken presenteras också en undersökning av prästers och musikers förhållande till psalm. Vilka är särskilt angelägna och varför? Vilka psalmer är dolda skatter och vilken skulle man föredra om man bara fick välja en?

Ända sedan Augustinus har föreställningen om en allseende makt upptagit konstnärer, författare och filosofer. Historien visar att begreppet ger utrymme åt både andliga och sekulära tolkningar.

The journalistic practice is permeated by ethical issues. Central  concerns in this dissertation are to question the validity of different forms of professional ethics, and to discuss how to deal with moral issues internal to journalism, such as how to understand truth, consideration or justice. In this regard the analysis contains arguments for ethics and morals in relation to a theoretical understanding of value. The dissertation concludes with an outline for a holistic position, which is based on assent to realism and a hermeneutic interpretation of morals. The conclusion also contains a normative position concerning professional ethics for journalists. The dissertation has a five-fold purpose. The first is to analyze the official framework for professional ethics amongst journalists. This is accomplished by a discussion of two mass-media theories, namely the theory of consequential neutrality and the theory of social responsibility, and also by an analysis of the official Code of Ethics for the Press, Radio and Television. This model for professional ethics is called a Model for Regulative Ethics. A second purpose is to investigate the journalists’ apprehensions and their professional morals in relation to their practice through an empirical qualitative investigation amongst ten news journalists. The third purpose is to develop my own criteria for a valid professional ethics. The fourth is to compare and examine three models for professional ethics of another kind than a regulative model. These are a Model of Virtue Ethics, a Model of Responsibility and a Model of Vocation. The fifth purpose is to present an alternative model of a professional ethics amongst journalists. This is called a Model of Holism.

Sverige beskrivs ofta som världens mest sekulariserade land. Men under pandemin har vi skilt ut oss som det mest kristet idébundna. Detta avslöjar en paradox som inbjuder till en omprövning av självbilden i relation till andra länder i Europa.

Etik är ett brett och angeläget ämne som engagerar forskare inom teologin, filosofin och samhällsdisciplinerna. Inte minst under Professor Carl-Henric Grenholms tid som ämnesföreträdare har etikforskningen i Uppsala haft en sådan bredd. Som en replik på Carl-Henric Grenholms bestående insatser har ett flertal forskare från Europa och USA bidragit med artiklar till denna hyllningsskrift.

Tre områden har fått illustrera hans mångåriga engagemang som forskare och lärare: etisk teori, socialetik samt teologi och etik. Här analyseras frågor om religion och moral, människovärde, praktiskt förnuft, tolerans, sexualitet och lagring av kärnavfall. Antologin rymmer ett brett spektrum av artiklar skrivna med varje forskareseget temperament och stil. De bildar tillsammans ett smakprov på de områden som under några decennier präglat Carl-Henric Grenholms forskning.

Bilder för Guds allmakt, allvetande och allseende är ganska rikt förekommande i Den svenska psalmboken (psb86). För analysen har jag valt att avgränsa mig till psb86 och då funnit 28 psalmer som tydligt benämner allmakten (eller närliggande begrepp) och i något exempel där det är tydligt att det är allmakten som åsyftas utan att ordet nämns. Av de 28 psalmerna ingår 19 i den ekumeniska delen och nio i Svenska kyrkans särskilda del. Jag gör inte anspråk på att inventeringen är komplett, eftersom avgränsningarna delvis är en tolkningsfråga, men genom de många exemplen är det tydligt att teologi om allmakt är ett vanligt tema i psb86. Genom att välja ut några av dem för ett närmare studium avser jag att visa på olika tolkningar som kommer till uttryck. Det är inte författarnas intentioner med texten jag studerar och jag menar att en sådan inte ens är tillgänglig. Inte heller är det psalmens tillkomsthistorier analysen handlar om, även om jag berör det i enstaka fall. Syftet med textanalyserna är istället att tolka dem teologiskt i förhållande till allmakten och närliggande begrepp. Av det skälet har jag också valt att inte jämföra bearbetningar av psalmer eller presentera en historieskrivning mer än i undantagsfall och då i korthet. Analyserna görs utifrån de texter som förekommer i psb86.

Augustinus, Paul Tillich och delvis Martin Luther är de huvudsakliga referenserna i analysen. De har inte, vad jag har funnit, haft direkt inverkan på textförfattarna vilket delvis beror på historiska skäl eftersom flera av psalmerna skrevs före Tillichs livstid. De har dock arbetat med begrepp som är relevanta för analysen. Med hjälp av de tre teologerna låter jag deras argument bidra med ett klangrum till psalmtexterna och öppna för vidare tolkningar i texten enligt en hermeneutisk rörelse. Jag har dock inte gått åt andra hållet, det vill säga tolkat teologernas argument utifrån teologin i psalmerna. Augustinus kan framstå som självklar i sammanhanget eftersom han formulerar frågor och argument om teologi i förhållande till hymner, samtidigt som Guds allmakt och närvaro alltid gör sig påmind, särskilt i De Musica och i Bekännelser. Luther relaterar jag till begreppet deus absconditus (den fördolde guden) som också är relevant för Tillich. Dimensionen om Guds fördoldhet hör till allmakten eftersom den förknippas med Gud även bortom det som Gud låter människan förstå genom det som uppenbaras (genom korset enligt Luther) eller omfattas av tro. När det gäller valet av Tillich var det snarare han som hittade mig. Jag läste några av hans texter i ett annat sammanhang och drabbades av hans angelägna tilltal i vår tid. Han väjer inte för att komplicera argument om Guds allmakt, vilket tillför en annan kritisk blick av teologin i psalmerna än den som finns hos Augustinus och Luther.

Urvalet av psalmer organiseras i underrubriker utifrån tematik om allmakt: Gud som finns överallt och som omger människan på alla sidor; Gud i förhållande till tiden och rummet samt Gud som den fördolde. Genom analysen framträder även andra allmaktsperspektiv utifrån bland annat psalmjagets ord i texterna. Dessa samlas till fem iakttagelser som presenteras i slutet och i korthet redan här eftersom det kan vara värdefullt att ha med sig i läsningen: psalmjaget lovprisar Gud; ber om bekräftelse; bekänner Guds närvaro; vet att Gud vill hennes bästa trots människans brister samt att hen kroppsligt och själsligt längtar efter Gud och uppenbarelsen.

Smart technologies, political circumstances, economy, and globalization are some of the factors that form a new era of surveillance – a condition Shoshana Zuboff descibes as surveillance capitalism. Some of the most important issues about tomorrow’s society and ethics concern these big arenas. But focus of this paper is not to address such big and complex matters, even though they are a necessary background out of which the limitations will be analyzed. Much of the inspiration for the discussion in this paper is influenced by philosophers, theologians, and scolars of political science, as they understand the practice of (potential) surveillance technologies as a re-mapping of the political as well as the human landscape. I will apply some examples from wide-eye surveillance in relation to vulnerability and integrity - two central sibling-concepts when it comes to interpretations of the human condition. Through this interaction I intend to show different interpretations of the concepts in focus, as well as the practise of surveillance.The content of this paper refers to three points of the call for paper, namely: clarification of the concepts; the impact, and political ethics. The themes are intertwined as the theoretical discussion mirrors the impact and vice versa. However, during the procedural analysis, one overall question will frame the paper, namely: How does vulnerability and integrity contribute to an understanding of what it means to be human in a surveillance society? To reflect on this question I will take my starting point from a conceptual analysis of integrity and vulnerability from a theological and a philosophical interpretation (Buber; Tillich;Butler). Whereas Buber and Tillich, more or less, identify an essence of being, Butler makes no such claim. Despite the theoretical differences between them, all three argue for the importance of vulnerability: as vulnerable we become human beings, facing each others existence. It is, I will argue, from the position as vulnerable one can relate to the understanding of integrity, since to be integer one’s integrity will become visible first when the integrity activates, when one faces a situation when the urge to protect or defend oneself occurs. A person’s integrity will be recognized as, for example, a feeling, a conscience, as an embodied experience or as an opinion.The second part of the paper concerns implications of integrity and vulnerability in relation to what it means to live in a surveilliance society. In this regard especially in relation to vision monitoring, for example the complexity of what CCTV’s and face-scanning may entail in an existential, political and ethical sense. Finally, to be clear, the main issue for the analysis in this paper is not to address surveillance per se, but to apply the concepts of vulnerability and integrity for a deeper understanding of those concepts in relation to the applied discussion.

The primary objective of this article is to investigate how a Lutheran theology supports the soldier’s vocation in war. First, the analysis is made in relation to the concept oflarva Dei, second, in relation to “the pastorate” and “technology of power”. By the interaction, I show how Luther’s theology can be used as a critique towards Foucault and vice versa. Through this narrative method, structures of power and liberation are unveiled. The interaction illuminates their diverse views on secular and non-secular order, as well as an immanent and transcendental order. Luther points towards eternity, while Foucault points towards society and its powers. The main outcome is firstly: faith for Foucault is never an explanation of “reality”, but a result of social relations. For Luther, faith is to experience the world as reality; and secondly:larva Deicreates a possibility to overcome suffering by faith, whereas by Foucault’s immanent structure, suffering is understood as “empty” or “meaningless”. Foucault contributes with an important critique of misusing vocation in war. An area for further research is to continue developing critiques of vocation and power in relation to contemporary soldiers’, terrorists’ and anarchists’ masks, since some are used to protect life and others to protect identities.

Sven Anders Johanssons syfte är att undersöka cynismen och hur den präglar samtiden. Han klär av politikens och mediernas klichéer genom att peka på den cynism som så ofta kolliderar med handlingarna. Akademiker och kulturpersonligheter som offentligt tar ställning för de utsatta drivs ofta av viljan att framstå som goda på de förtrycktas bekostnad, vilket också är en form av utsugning. Som läsare känner man igen sig och känner sig samtidigt träffad.